Jag är datorlös för tillfälligt, så det blir lite tråk och bildlöst idag men en och annan töntig upplysning ska jag väl kunna åstadkomma, trots allt. 

För den som inte noterat, så snöade det faktiskt i dagarna. (Va! Äääärligt?) Jovisst.
Ett litet kärt snötäcke lade sig minsann till rätta lite här och var.

När jag vandrade min lilla sträcka hem från busshållsplatsen i fredags så vräkte snön ner något rent förbannat och jag tänkte att jag var tvungen att ta mig hem så fort som möjligt för att inte bli för blöt. Barnet i mig vaknade till liv och tände en liten (liten!) glödlampa någonstans ovanför mitt huvud. Med staven i ena handen började jag låtsas åka skidor hem i snöovädret. Haha. Jag var så himlans nöjd med mig själv för det var liksom kul samtidigt som jag snabbt tog mig hem. 
Väl framme vid ytterdörren var jag, trots mitt tappra försök, antagligen lika blöt som jag skulle ha varit om jag promenixat som vilken normal människa som helst. När jag stod där, drabbades jag av ett litet uppvaknade som jag egentligen inte förstår att jag vågar dela med mig av här. Haha. Staven jag höll i handen. Den stav som gjort mig till åtlöje inför hela Ellenborgsvägen var ju faktiskt ett alldeles fungerande och vattenavvisande paraply. Emelie Andersson har alltså "åkt skidor" med sitt paraply för att komma hem snabbt och inte bli blöt!

Gratulerar.

Hoppas ni mår bra!